Suspicion of celiac disease (CD) or dermatitis herpetiformis.
Indirect immunofluorescence with sections of monkey esophagus as substrate.
The result is given as negative, weak, medium, or strong positive after evaluation of the fluorescence intensity.
Antibodies against endomysium are investigated in suspicion of celiac disease or dermatitis herpetiformis, where about 90% of the patients with celiac disease and 80-90% of dermatitis herpetiformis patients are positive. The antibodies disappear with gluten-free diet. Anti-endomysiums most important antigen in the tissue is transglutaminase 2. The test is negative in healthy subjects.
Anti-endomysial antibodies are a strong marker for celiac disease. In cases of IgA-deficiency the result can be falsely negative and analysis of antibodies of IgG-class against endomysial tissue or transglutaminase 2 is then recommended.
Last updated: 2024-07-02
Misstanke om celiaki eller dermatitis herpetiformis.
Indirekt immunofluorescens med snitt av apoesophagus som substrat.
Resultatet anges som negativt, svagt, medel eller starkt positivt efter värdering av fluorescensens styrka.
Autoantikroppar mot endomysium undersökes vid misstanke om celiaki eller dermatitis herpetiformis, där ca.90% av patienter med celiaki och 80-90 % av patienter med dermatitis herpetiformis blir positiva. Antikropparna försvinner vid glutenfri diet. Anti-endomysiums viktigaste antigen i vävnaden är transglutaminas 2. Testen är negativ hos friska personer.
Antikroppar mot endomysium talar starkt för celiaki. Vid IgA-brist kan, av naturliga skäl, inte IgA-antikroppar påvisas och denna analys kan då bli falskt negativ. Analys av IgG-antikroppar mot endomysium eller transglutaminas 2 rekommenderas då i stället.
Senast uppdaterat: 2024-07-02