Vials

PANEL 510

Antiphospholipid Syndrome (APS)

Indication

Suspicion of antiphospholipid syndrome. Thromboembolism in patients without other risk factors. Unexplained prolonged APT time. Repeated spontaneous abortions.

Clinical background

Antiphospholipid syndrome (APS) is characterized in the patient by thromboses in the larger arteries and veins and thrombotic microangiopathy. Common manifestations are deep vein thrombosis, thrombocytopeny and neurological symptoms or repeated spontaneous abortions. APS occurs in up to a third of patients with lupus erythematosus. Diagnostic criteria suggested for APS are at least one clinical manifestation of thromboembolism or pregnancy complication and at least one laboratory criterion, see below. The increased tendency to thrombosis formation is due to the presence of antibodies against phospholipids, which can inhibit both pro- and anticoagulative components of the coagulation system. In vitro the antibodies inhibit the phospholipiddependent coagulation factors, which leads to a prolonged APT time.

Laboratory tests for antiphospholipid syndrome

Lupus anticoagulans: (Performed in clinical chemistry laboratories with different methods.) Detection of prolonged APT time that is not due to lack of individual coagulation factors and that is restored by adding phospholipids to the sample. Anti-cardiolipin: Cardiolipin is a phospholipid. Antibodies against cardiolipin occur in APS and in up to 30% of patients with SLE. Anti-cardiolipin occurs in some percentage of healthy controls and it is not clear what the clinical significance is. In SLE, however, more than half the patients with anti-cardiolipin develop APS. Anti-cardiolipin also occurs in certain infections, like borreliosis, syphilis, and malaria. In this case it is not associated with APS.

Anti-b2-glycoprotein 1: b-2glycoprotein 1 is a cofactor of cardiolipin in the coagulation cascade. Anti-b2-glycoprotein is more specific than anti-cardiolipin, as it does not occur in infectious conditions.

Last updated: 2024-07-02

More information

Learn more about sampling.
> Read more

Download request forms

Autoimmune diagnostics

Can't find what you're looking for? We are here to help

Vials

PAKET 510

Antifosfolipidsyndrom (APS)

Indikation

Misstanke om antifosfolipidsyndrom. Tromboembolism hos patienter utan andra riskfaktorer. Oförklarad förlängd APT-tid. Upprepade spontana aborter.

Klinisk bakgrund

Antifosfolipidsyndrom (APS) karaktäriseras hos patienten av tromboser i större artärer och vener och trombotisk mikroangiopati. Vanliga manifestationer är djupa ventromboser, trombocytopeni och neurologiska bortfallsymptom eller upprepade spontana aborter. APS förekommer hos upp till en tredjedel av patienter med systemisk lupus erytematosus. Föreslagna diagnoskriterier för APS är minst en klinisk manifestation av tromboembolism eller graviditetskomplikation och minst ett laboratoriekriterium enligt nedan.

Den ökade benägenheten till trombosbildning beror på förekomst av antikroppar mot fosfolipider, vilka kan inhibera både pro- och antikoagulerande komponenter i koagulationssystemet. In vitro inhiberar antikropparna fosfolipidberoende koagulationsfaktorer, vilket leder till en förlängd APT-tid.

Laboratorietester vid antifosfolipidsyndrom
Lupus antikoagulans: (Utförs på kliniskt kemiska laboratorier med olika metoder.) Påvisande av förlängd APT-tid som inte beror på brist på enskilda koagulationsfaktorer och som återställs genom att fosfolipider tillsätts provet.

Anti-kardiolipin: Kardiolipin är en fosfolipid. Antikroppar mot kardiolipin förekommer vid APS och hos upp till 30% av patienter med SLE. Anti-kardiolipin förekommer hos någon procent av friska kontroller, och det är oklart vilken den kliniska signifikansen av detta är. Vid SLE utvecklar dock mer än hälften av patienterna med anti-kardiolipin APS. Anti-kardiolipin förekommer också vid vissa infektioner, såsom borrelia, syfilis och malaria, och är då inte associerat med APS.

Anti-ß2-glykoprotein 1: ß2-glykoprotein 1 är en co-faktor till kardiolipin i koagulationskaskaden. Anti-ß2-glykoprotein 1 är mer specifikt än anti-kardiolipin, då det inte förekommer vid några infektiösa tillstånd.

Senast uppdaterat: 2024-07-02

Mer information

Mer information om provtagning.
> Läs mer

Ladda ner remiss

Autoimmun diagnostik

Hittar du inte vad du söker? Vi kan hjälpa till